Falstaff, fakir (1865–1896)
Autor von Falstaff Fakirs vitterlek
Über den Autor
Werke von Falstaff, fakir
En hvar sin egen professor eller Allt menskligt vetande i sammandrag : kortfattad encyklopedi : III delar i ett band (1894) 24 Exemplare
Ett svårskött pastorat och andra historier 17 Exemplare
Falstaff Fakirs bästa 5 Exemplare
Huru jag blev fakir och andra berättelser 5 Exemplare
Falstaff Fakir i fickformat 3 Exemplare
Samlade skrifter. D. 4 2 Exemplare
Samlade skrifter. D. 3 2 Exemplare
Falstaff Fakirs mesta. D. 2 2 Exemplare
Sättet att resa till norra Italien 2 Exemplare
Falstaff Fakirs bästa. D. 1 2 Exemplare
Falstaff Fakirs bästa. D. 2 2 Exemplare
Falstaff Fakirs mesta 1 Exemplar
Huru jag blev fakir 1 Exemplar
Falstaff Fakirs mesta. D. 1 1 Exemplar
Ett svåraskött pastorat och andra historier 1 Exemplar
Falstaff fakir del 1 och 2 1 Exemplar
Samlade skrifter. D. 5 1 Exemplar
Falstaff Fakirs mesta del 1 1 Exemplar
Getagged
Wissenswertes
- Gebräuchlichste Namensform
- fakir, Falstaff,
- Rechtmäßiger Name
- Wallengren, Sven Axel Olaus
- Andere Namen
- Svensson, Sven Axel Olaus [birth name]
Falstaff, fakir [nom de plume] - Geburtstag
- 1865-01-26
- Todestag
- 1896-12-04
- Begräbnisort
- Schöneberg, Berlin, Tyskland [1896-1927]
Norra kyrkogården, Lund, Sverige [1927-] - Geschlecht
- male
- Nationalität
- Sweden
- Geburtsort
- Lund, Sverige
- Sterbeort
- Berlin, Tyskland
- Wohnorte
- Lund, Sverige
- Ausbildung
- Katedralsskolan, Lund, Sverige
Lunds universitet - Berufe
- journalist
poet - Beziehungen
- Wallengren, Sigfrid (bror)
Wallengren, Hans (kusin)
Mitglieder
Rezensionen
Auszeichnungen
Dir gefällt vielleicht auch
Nahestehende Autoren
Statistikseite
- Werke
- 31
- Mitglieder
- 158
- Beliebtheit
- #133,026
- Bewertung
- 3.7
- Rezensionen
- 1
- ISBNs
- 21
- Sprachen
- 3
- Favoriten
- 1
Naturligtvis är knappt ett ord i det samlingsverk jag läst allvarligt menat,och eftersom det är fråga om artonhundratalshumor från en före detta lundastudent, så är det ju en klar risk att det hela smakar en smula nattståndet. Mycket synes även bleknat, även om en del fortfarande kan glimma tämligen vackert, såsom konsten att gräva guld (»Du gräver på den plats, där guldet ligger dolt, varpå du på en skottkärra hemforslar till din hydda den uppgrävda rikedomen. Det enda svåra vid denna konst är att veta var guldet ligger«) eller satiren över drömtydning (»Jordgubbar, att äta – du kommer leva i Juni[sic]«). Styckena där den unga kvinnans rätta uppträdande beskrivs är faktiskt även de positivt överraskande, eftersom de faktiskt driver hårt med den lott som påfaller dessa.
Vad gäller de mer prosaartade styckena faller dessa på två oområden: dels en kort berättelse om en godsägare som inför asatron – läsbar, men inte omistlig – samt två sagor, där i alla fall den om Pomperipossa tycks ha blivit så läst att den gått från vänlig satir till äkta vara.
Boken bjuder väl inte på några direkta gapskratt, men ibland sitter man åtminstone och småskrockar, och inget är i alla fall direkt tråkigt– desto märkligare som det direkt bygger på det sena artonhundratalets värld, med dess allvarliga professorer, högtidstal och läroböcker.… (mehr)