Filosofiska funderingar och personliga djupdykningar Tiden gr̄. Jag ska fylla sjutti. I skrivande stund r̃ det en mn̄ad kvar till min fd̲elsedag.I Solkattens r̄ skriver Merete Mazzarella om den l̄der d ̄tiden plt̲sligt ñdrar skepnad, d ̄nuet r̃ det man har. Om att leva lyckligt omfamnad av den sena kr̃leken i en vr̃ld som r̃ allt annat ñ trygg och stabil. Hon resonerar kring fr̲trolighet och det framgn̄gsrika l̄drandet, svek och trohet, yngre och l̃dre generationer och fl̲jer vr̃ldshñdelserna med stigande oro.P ̄sitt seismografiska och analytiska st̃t dokumenterar Merete Mazzarella r̄et fram till sjuttior̄sdagen. Varje dag betraktar hon den japanska lyckokatten kp̲t i San Fransisco som str̄ i fn̲stret och drivs av en solpanel. Den ger r̄et sin rytm; nr̃ solen gassar p ̄katten knakar tassen av anstrñgning, i november vinkar den ln̄gsamt och matt. Jag kan f ̄fr̲ mig att hon vill pm̄inna mig om tidens gn̄g, om att det r̃ brt̄tom med mitt liv.Hur stl̃ler sig samhl̃let till den enormt vx̃ande gruppen l̄dringar? Hur ska man sjl̃v fr̲hl̄la sig till att framtiden fr̲svann? Och hur behl̄ler man sin vetgirighet och sin utblick p ̄vr̃lden? Det r̃ frḡor som Merete stl̃ler sig p ̄ett bd̄e filosofiskt och humoristiskt st̃t omisskñnligt Mazzarella. Att ls̃a Merete Mazzarella r̃ som att lyssna till en bildad, rolig, klok och livserfaren vñinna som bert̃tar om sitt nuvarande liv och vilket liv sen!Aftonbladet om Det enda som egentligen hñder oss [Elib]