Kjapp, kildetro, noe røveraktig over heltehistorien der hovedfigurene representerer mer typer enn personer, dvs typer som godt stemmer med forfatterens syn og som da mer representerer enn de lever tidens ånd. Detaljkunnskapene er imponerende og researchen er svært god. For mange lesere vil Guillou bringe til torgs historiske fakta som vil både overraske og sjokkere og som er holdt unna mye offisiell historieskriving. Slik sett blr det en didaktisk fortelling slik fortellinger opprinnelig har hatt som misjon. I fortsettelsen som til slutt rommer hele ti bind, tar han oss med fra Osterøy og Bergen via Tyskland, Sverige, England, og Afrika. Vi toucher også Frankrike og USA. Strekket går fra 1880-tallet til godt opp på 2000-tallet. Vi følger konjunkturene og krigene, overgang fra primærnæringer til industriutvikling og videre til tjenesteyting. Og hele tiden har vi klassesamfunnet som ramme - i boken vist bl a gjennom overdådighet i bolig, fritid, klær og mat, men også med enkeltepisoder med vekst og fall innen familien. For det er en familie som bærer fortellingen. Konflikter og spenninger og hemmeligheter i slekten blir både antydet og avdekket. De ulike bøkene har forskjellige hovedpersoner og helter som på ulikt vis blir fortellingens ledefigurer og fortellerstemmer. Det er lett å å koble denne fortellingen til bl a Ken Follets trilogi (Kjempens fall, Vinter over verden og På grensen til evigheten) fordi de begge blir svært troverdige pga den ekstreme researchen forfatterne har lagt for dagen. Det er en norsk pendant i Gunnar Staalesens Bergens-trilogi (supplert med et fjerde bind i 2020) - om enn med en kortere tidshorisont.

lang niet zo goed als de serie over het middeleeuwse Zweden die ik van hem heb gelezen

In de perfecte chaos van een huis zonder volwassenen, voeden vijf broers elkaar op volgens hun eigen regels. Hun moeder is gestorven, hun vader is gevlucht. Terwijl de Dunbar jongens met elkaar vechten, samen lachen en samen hun verdriet verwerken, probeert Matthew als oudste de rol van zijn ouders over te nemen in het ontwrichte gezin. Tot Michael, hun vader, op een dag plotseling weer binnenstapt met een verrassend verzoek. Slechts één van hen accepteert en besluit mee te gaan. Het is Clay, de vierde zoon, getormenteerd door een lang begraven geheim.

Ja någon större författare är inte Jan Guillou och kommer aldrig att bli. Denna bok är ändå det bästa jag läst av denna författare. Den är intressant såvida att den berättar historien (så som Guillou uppfattar den) genom "vanliga" människors ögon. Det blir mer en äventyrsroman då Guillou alltid ska beskriva sina manliga huvudrollskaraktärer som fantastiska superhjältar som är starkast intelligentast och självfallet mest potenta. Även kvinnorna blir stereotypa i Guillous skildring. Bortsett från dessa invändningar vilka man ju vet att man får då man läser Guillou så är boken underhållande och helt ok. ( )

3 straatarme broertjes krijgen de kans om te gaan studeren, ze worden ingenieur.
Eentje blijkt homofiel en vlucht naar Engeland, eentje gaat uit Dresden, waar ze studeerden naar Afrika als het gevolg van een bedrogen liefde en bouwt daar bruggen in de meest abominabele omstandigheden. Als de eerste wereldoorlog uitbreekt moet hij zijn eigen bruggen weer opblazen. Zijn verhaal geeft ten hemel schreiende inzicht in aanmatiging, superioriteitsgevoel, uitbuiting en kolonialisme. De oudste broer gaat terug naar Noorwegen, daar komen ze vandaan en lost de morele schuld af van de mogelijkheid tot studie voor hem en zijn broers. Ook zijn werkomstandigheden zijn verschrikkelijk koud en ijzig en sneeuw en ijs. Hij kan gelukkig wel trouwen met zijn geliefde, een adellijke Duitse vrouw. Als de eerste Wereldoorlog uitbreekt zitten met name zijn kinderen tussen hun Duitse en Noorse afkomst gevangen. Heel ooi verhaal, heel wrang en er zitten nog 2 delen achter... ( )