Författaren företar sig en resa till Dragör för att där kunna färdigställa sin roman "Den allvarsamma leken". Men han lyckas inte riktigt jobba vidare på den, utan nedtecknar istället denna lilla tankebok.
Den är tydligt ett verk med nedskrivna tankar, ganska roligt att läsa, men inte alltid så intressant. Jag gillade mest hans kritik mot kyrkan och prästerna, och jag tyckte det kändes väldigt "modernt" med tanke på hur länge sedan den skrevs.
Det var också intressant att följa hans tankar rörande "kvinnofrågan", där man får säga att hans åsikter var diametralt motsatta de ovan nämnda om kyrkan. Dvs hans åsikter om att "hysteriska" kvinnor inte kan passa till intellektuella eller politiker känns vansinningt omoderna, och det rimmar illa med hans vågade kritik av kristendomsutövarna. Åtminstone i våra 100 år yngre ögon. ( )