Kjell Espmark (1930–2022)

Il est vrai que ce livre n'est pas forcément très facile à lire : aride et pointilleux, il a tout d'une dissertation universitaire. C'est par contre là aussi sa force, puisque Espmark fait le tour de question du Nobel de littérature : quels en sont les critères, les facteurs de sélection, les influences, les interprétations au fil du temps. Il démontre avec beaucoup de conviction que le Nobel de littérature est loin d'être statique et évolue selon son prolongement culturel et mondial. Espmark s'attaque aussi aux points contentieux : politique, culture, nationalités, accès aux traductions, compétence du jury, caractère de l'auteur et plus encore. La conclusion? une assez bonne note - place à amélioration mais volonté d'élargir son mandat, le Nobel de littérature se redéfinit pour faire place à innovation, découverte et humanité. Une réflexion qui en vaut la peine.… (mehr)

Han blåser ord i de dödas munnar

av Tommy Olofsson

Det finns två Kjell Espmark. Eller rättare sagt: det finns en Kjell och en professor Espmark.

Professorn är expert på den lyriska modernismen. Förutom två viktiga böcker om dess tradition, Att översätta själen (1975) och Själen i bild (1977), har han skrivit monografiska avhandlingar över Artur Lundkvist (1964), Harry Martinson (1970) och Tomas Tranströmer (1983). Att döma av ämnesvalen är endast det bästa gott nog för denne poesikännare. Som forskare ställer han sig dessutom inför stora krav på lärdom och metodisk disciplin.

Att professor Espmark enväldigt bestämmer över sin forskning står alldeles klart, men i sitt eget bröst härskar han inte ensam. Där finns nämligen detta något som vi för enkelhetens skull kan kalla Kjell. Denne Kjell är alls ingen välordnad ämbetsman utan en djupt och ibland intill förtvivlan engagerad medmänniska och poet. Han har i sin trilogi Sent i Sverige (1968—1975) givit prov på en mäktig inlevelseförmåga i folkhemskt lidande, i den svenska välståndsvånda som plågar oss alla. Det finns en tyngd och en kraft i detta det mest melankoliskt svenska av de senaste decenniernas alla lyriska verk. Och här finns ett oroligt bultande hjärta som ofta slår sönder de estetiska beräkningarna, skapar livgivande förvirring bland de lärda allusionerna och sätter den professorligt eleganta kompositionen i allvarlig gungning.

Dessa sabotage är iscensatta av en poet som skriver sig igenom färdiga litterära former för att nå fram till en drabbande och omedelbar illusion av påträngande verklighet.

(Ur Tommy Olofssons förord)… (mehr)

Ungraren Bela Bartok gick i exil i USA 1940 tillsammans med sin fru. Vid ett uppdiktat restaurangbesök i Nimes under den kamouflerade flykten, får vi möta honom i en kritisk livssituation. En bil med hotfulla män, förmodade naziagenter, har stannat utanför värdshuset, väl synliga för kompositören. Före den kommande konfrontationen rekapitulerar han episoder ur sitt musikliv och sina ställningstaganden mot ”vargfolkets” bruna förtryck i Europa. Denne småväxte, lite sjuklige antihjälte har hämtat mycket av sin kraft från insamlandet av ungersk folkmusik och den människokunskap han då förvärvade. På en impressionistisk prosa förmedlar Kjell Espmark sin syn på Bela Bartok som person och musiker.… (mehr)