Ingrid Wall

Jag läste ut den här väldigt fort, men det tog ett par dagar att skriva recensionen. Jag ville liksom inte hasta ihop något, för det kändes inte riktigt rätt, fast nu när jag sätter mig och ska skriva vet jag inte vad jag hade för smarta åsikter som behövde formuleras.

En känner ju ganska mycket när en läser den här boken. Obv minns väl alla när det här hände, men jag har så specifika minnen av hur historien eskalerade, hur det började med två personer i ubåt som saknades, till att en hade räddats, till att han anhölls för mord. Det var så sjukt och otippat, och det blir inte mindre sjukt och otippat att läsa om det ur familjens perspektiv. Antagligen bara värre. Att inse att de vid ett tillfälle fick höra att Kim hittats vid liv, att den sista bilden familjen tog tillsammans tog dagen innan hon dog, att hon hade gjort så mycket coola grejer på mycket farligare ställen gör det bara sorgligare.

Boken ... jag ska inte säga förskönar saker, men självklart framställs Kim som den mest fantastiska personen någonsin, sådär som föräldrar alltid pratar om sina barn. Det är mycket om hur hon antagligen tänkt och kände vid olika tillfällen i livet, och om läsare (och som en person i ungefär samma ålder som Kim) har jag svårt att köpa att allt alltid var så bra, att hon inte mådde dåligt och tvivlade ibland, men det är klart att hon kanske inte berättade allt det för sina föräldrar.

Och det är ju lite det som är grejen. Den här boken borde inte behövas. Det ska inte vara en "förskönande" bild av Kim som hennes föräldrar måste skriva. Det borde vara Kim som berättar sin egen historia, fast långt senare såklart, där hon kan ta med alla de där grejerna som hennes föräldrar inte känner till. Men så blev det inte. Istället får vi en bok som berättar om en fantastiskt coolt person som borde fått göra så mycket mer, och en bok om hur fan man går vidare när det värsta händer.

Jag måste dock säga att titeln är perfekt. "Boken om Kim Wall" antyder att det här är just det, BOKEN. Att andra ska ge fan i att försöka berätta hennes historia. Och "När orden tar slut" säger ju sig självt. Att orden tog slut när de inte borde gjort det, att Kim egentligen borde fått berätta sin egen historia, men aldrig fick det.

De pratar inte jättemycket om Peter Madsen, och det förstår jag, men jag vill verkligen avsluta den här recensionen med att skriva, från djupet av mitt hjärta: fuck off and die.… (mehr)